Viätts kennel & Fårgård

Bättre sent än aldrig så måste vi ju berätta att min finaste bästaste älsklings kompis fyllde 10 år den 7 januari.

Dombäcks Lot som är en hund efter Ben ( Nellies bror) som vi hade och Anna Jonssons ( Angervallarna ) Rina ( Sunnangårdens Lisa )

 

Lot kom till efter att Anna och jag tävlat hela sommaren med föräldrarna och med mycket bra resultat, så vann Ben och jag en hel del. Anna och Rina kom 2 eller så vände vi på det, Rina 1a och Ben 2a.

 

Funderingen kom i Dombäck att para Rina med Ben. Och så blev det. Så 2003 - 01 - 07 blev Lot född. Minns parningsdagen som den var igår. Anna och Kaj ( det var visst Kajs ide att para med Ben ) kom hit med Rina. Anna var lite fundersam om Rina skulle ställa upp så vi gick en sväng på andra sidan vägen. På väg tillbaks så springer Ben och Rina före in mot gården, halvägs in så hoppar Ben på och så sitter han där. Maken Leif som också var med på promenaden, hojtar AJJ.. Och Anna som skyndat sig fram för att hålla i Rina så hon inte sliter till vänder sig förvånat om och säger? Va har du inte sett en parning förut Leif ;-) Det hade han ju inte.. Och han hade tydligen en stark medkänsla för vår fina Ben.

 

Härstamningen bakom Lot, är på pappas Bens sida.

Farmor Jeffie som var efter Håkan Tibblins ( Sjuhäradsvallarna ) gamla Jeff och Lisa som ägaren/uppfödare var Magne Olsson ( X  -Läns VK ).

Jeffie såldes till ett par i Nordmaling för att hjälpa till på gården där.

 

Farfar var Böstabyns Dusty där uppfödaren till honom är Håkan Hägglund ( AC - Vallarna ) och han härstammar från Håkans gamla Meg bakåt. Och har även Ben där som Tony Tidstrand tävlade ( Dalarnas VK )

 

Anna ägde Dusty när den parningen blev av mellan Dusty och Jeffie som då bodde i Nordmaling.

Den som kom med tipset på den parningen var ingen annan än Lage Hortell ( då AC - Vallarna ) som också är uppfödaren till Rina ( Lisa )

 

Mormor till Lot var Sunnangårdens Lee som ägdes och tävlades av Peter Söderberg ( Angervallarna)  i flera år. Även hon var uppfödd hos Lage Hortell. Hon flyttade på äldre dagar tillbaks till Lage. Där kullen med Rina bland annat blev till då. Bakom så har vi Norska Bill och Lages gamla Rose.

 

Morfar till Lot var Måsarps Tim som enligt vallreg var Kirsten Meiers hund ( Xläns VK ) Och bakom Tim så finns Thomas Axelssons Jim och Nell.

 

Lot är en norrlands hund kan man säga!

 

När så Lot föddes så skulle jag inte ha en valp/parningsvalp just då. Såg honom som ca 4 mån gammal valla med pappa Ben, och han var så duktig. Vid ca 7 mån så frågade jag Anna om jag fick köpa honom. Han kunde väl inte så mycket mer än att balansera flocken och var tänd då. Sen tränade vi på under det året.

 

2004 -07 -25 så startade vi vår karriär med VP i Hammarstrand, Lot var då ca 1,5 år. Domare var en tuff man vid namn Håkan Wilson. Fåren var inte alldeles enkla och jag minns med skräck svårigheterna att få in dom i fållan.

Men vi blev GK med 75 p, 44 p i hämt. Efteråt så hade visst utställaren frågat uppfödaren med kommentaren, vilken kanon hund. Varför sålde du den? Och hon svarade, han hade inte blivit lika bra hos mig. :-)

 

Just hämtet är nåt som genomsyrat hela vår karriär tillsammans. Jag vet att i 99 % av fallen har jag kunnat lite på min hund. Han fixar det alltid. Men han är också  en grym hund att köra fråndrivningar med! Dessutom en klockren delningshund som jag har litet 100 % på där.

 

Sen satte det igång. Under året 2004 så körde vi många fina IK1 eller ÖK som det hette då men 1a pris, 4a gånger och flera vinster mm.

 

2005 startade vi sen IK2 eller Internationell och SK som det då hette. Här gick det lite tungt under året då det var min första säsong i den klassen också, men det började ta sig mot slutet. Vid ett tillfälle på en tävling så hör jag bakom mig.. Nina visslar..Lot var den första hund som jag faktisk hade visselsignaler på.

 

2006 blev resultaten bättre och bättre, hans fina hämtpoäng började visa sig igen och matte började väl förstå lite om att köra efter linjer.. Då rankade vi oss också till unghundscupen i Hedemora och kom 9a. Vi lyckades också ranka oss till SM även om det aldrig har varit vår lycka på den tävlingen så är det ändå kul att ta sig dit!

 

2007 så gick tävlingskarriären strålande! Nu lyckas vi ta vårt första Cert på Gotland och 2a plats med 101 p av 110 möjliga. Rankar oss både till SM (blev 32 plats  av 70 ) och Sverige Cup ( blev 14 plats  av 30 ).

Vi deltog även i Angervallarnas tävling på våra får här i Viätt. 6 tävlingar och lyckas kapa hem priset om jämnaste ekipage på dom tävlingarna. Vann en jättefin vallhundskäpp då.

 

2008 Så börjar vi få några vinster i IK2 också. Anmäler oss vågat till Nordcupen där många i eliten, Norge, Finland, Sverige och Danmark skulle bli inbjudna och delta. Vilken rysare.

Resultat 51 startande första dan kommer på plats 35

Resultat andra dagen 51 startande, slutar på plats 14 kan någon förstå att man var glad då om man ser resultat listan.

Vi tog oss även till SM ( resultat 31 av 70 startande ) i kvalet och Sverigecupen detta år ( resultat 21 och 22 av 30 startande i kvalet ) Men i finalen så blir resultat 27 för problem med bland annat dubbelhämt.

 

2009 så fortsätter det med jätteroliga tävlingar. Många fina resultat och vi tar oss även detta år till både SM (  resultat 27 av 71 i kvalet) och Sverigecupen där slutar vi på 15 plats båda dagarna  ( resultat )

 

2010 Så fortsätter tävlandet och våra fina poäng från året före tar oss till landslagsuttagnings tävlingen i Prästmon. Där lyckas vi prestera rätt bra egentligen båda dagarna men missade krossgrinden första dan! Lot gick däremot som en klocka! Och dag 2 så får vi en 5 plats och tar en landslagsplats till Nordiska i Danmark!

Laget. Tack vare att jag det året bestämmer mig för att följa med Peter Helen och Anna Östman till Wales, England och sen vidare till Frankrike ( dom tävlade för danska landslaget ) Så får jag en plats till EM  i Frankrike också. Flera åkte inte som var högre rankade. Den upplevelsen tackar vi så mycket för.  Och sen även nordiska i Danmark men jättefina förutsättningar där vi på första dagens tävling lyckas ta en 7 plats men tyvärr så lyckades vi ju inte lika bra andra dagen som är jag i ett nötskal när det blir press ;-) Men vi kämpade så gott vi kunde! På båda tävlingarna.

Wales var också en otrolig upplevelse, att få tävla, se allt och ha jätte trevligt!

 

2011 Tävlade vi också en hel del. Tog oss till SM och Sverigecup även detta år med rankingpoäng men inga resultat. Den gången låg SM och Sverigecup på samma helg så det var nog ingen bra helg ;-) Vi hade även detta år många fina resultat och tävlingar över hela Sverige.

Han får en katarakt ( vanlig gråstarr)  diagnos när vi ögonspeglar och jag får känslan att min hund ska dö, helt normal diagnos på en gammal hund egentligen!

GLÖMDE JU NÅT VIKTIGT. Det här året lyckas vi efter en vinst samma dag i IK2 komma till Final!! I Norrlandsmästerskapet i Ale. Och tar hem vinsten efter en tävling med bland annat dubbelhämt. Så blev vi ju Norrlandsmästare och fick gravera in vårt namn på bucklan.

 

2012 så lyckades vi med fjolårets poäng komma med på 2 helger för landslagsuttagning. Som bäst även nu en 5 plats men tyvärr så resulterade detta inte i någon plats i laget. ( resultat )

Vi deltog även detta år i SM och slutade på 14 plats på kvaldagen ( resultat ). Vi lyckas liksom inte ta oss till en final. Han ögonspeglas igen, UA  och dessutom dubbelt samma gång, Han har inte katarakt på ögonen och den som lyser honom säger att har man så fina ögon när man är 10 år så får man var nöjd! Jag kände mig så nöjd. Vet ju att han sett bra även detta år på långa avstånd. :-)

 

Lot och jag, vi kan väl säga att även om vi inte tagit några riktigt stora final platser så har vi hållit oss flytande i dessa år. Han har med sin faktiskt från början ganska orutinerade matte, fått tävla mot den absolut bästa eliten i alla dom nordiska länderna. Vi var också med och tävlade mot landslagsförarna i Wales, Kevin Evans, Nigel Watkins mm. Många av dom duktiga har vi faktiskt stått på samma tävlingsfält som. Vilket minne det är och vilken känsla. Jag har pratat med och tävlat för vallhundsmänniskor som Aled Owen, Jim Cropper, Tom Lawrenson, Stephen Duckworth, Bobby Henderson, Cyril Roberts, Julie Hill, Paul Turnbull, Ian Brownlie. Michael Longton

 

Och då även så många svenska duktiga förare, norska, danska och finska som man fått träffa.

 

Ja denna hund har tagit mig långt i världen. Vi har varit i Danmark, Wales och Frankrike bland annat. Han har gjort många otroligt fina saker här hemma. Ett roligt minne var när vi stod på vårt bete i Almsjönäs och jag skickar honom på ca 15-20 hkt med skog, bete. Sök fåren Lot sa jag och dom som var med sen tappar hakan när min fina kille kommer lugnt drivande med en stor flock, 60 - 70 djur tror jag det var. Och jag sa, han lämnar aldrig ett djur kvar.

 

Han har blivit pappa till 64 fina valpar, morfar, och farfar så han har lämnat ett avtryck i vallhunds världen som jag tror är bra! Vi har själv många avkommor och barnbarn efter honom nu.

Lots fina dotter Tyne 3,5 år tar sig även hon till final i Norrlandsmästerskapet och kom 2a dessutom i finalen!

 

2013 Är min hund fortfarande helt fräch så vi ställer in oss på ännu en tävlingssäsong även om suget att komma till dom stora tävlingarna inte är jätte stort! Han är pigg och frisk. Har jobbat i hela sitt liv och inte varit skadad trots att han sprungit över stock och sten som en antilop.

Uppfödaren sa en gång att, Lot han blir aldrig lugnare i sin fart inte. Nej det har aldrig gått att ta ur den killen det, eller så har jag kanske inte velat göra det. Hans sätt att röra sig passar mig perfekt. Snabbt och intensivt, praktiskt. Det är vi det.

 

När man läser allt vi gjort tillsammans. Alla får vi flyttat, jobb både på gården och åt andra så inser man att vi har haft många fina år och jag hoppas innerligt att vi får ett antal härliga år till.

Och man kan tänka att om han haft en bättre förare så kanske han även varit i många finaler. Men jag tror nog att Lot och jag matchat varandra väldigt bra genom åren! Många minne finns det. Kanske kommer fler sen.

 

 

 

 

 / Nina

 

Ber om ursäkt om jag minns nåt fel. Men tror det mesta är rätt.